Bücher von Hans Wahlgren

SPIMBY, en akronym. Street Photography In My Back Yard, eller på svenska, Gatufoto på min bakgård. Jag åker inte iväg för att fotografera, det fungerar inte för mig. Om jag reser någonstans så blir jag omedelbart turistfotograf, men när jag rör mig i mina bekanta kvarter, då blir jag gatufotograf. Ibland har jag tur, då ser jag saker som avviker från det förväntade. SPIMBY, an acronym. Street Photography In My Back Yard, or in Swedish, Gatufoto på min bakgård.I don't travel to photograph, it doesn't work for me. If I travel anywhere, I immediately become a tourist photographer, but when I move around in my familiar neighborhoods, then I become a street photographer. Sometimes I'm lucky, then I see things that deviate from what is expected.

Gamla Stan är pärlan i mitten av den kungliga huvudstaden. En fantastisk ö med unika miljöer som samlar människor från när och fjärran. Om jag som fotograf har ambitionen att förnya dokumentationen av Gamla Stan så blir det antagligen svårt, för Gamla Stan är redan fotograferad ur alla perspektiv som fysikens lagar medger. Men om jag istället har ambitionen att fotografera människorna i Gamla Stan, då blir möjligheterna oändliga."Strövtåg i Gamla Stan" är en serie bilder, gatufotografi om man så vill, fotograferade under mina många vandringar längs gator och gränder i stadsdelen. Det handlar om människor jag besökt men framför allt handlar det om människor jag mött. Boken är indelad i ett antal mindre avsnitt, varje avsnitt inleds med några enkla rader.Boken är tvåspråkig, svenska och engelska.- - -The Gamla Stan (The Old Town) is the pearl in the middle of Stockholm, the royal capital of Sweden. A stunning island with unique environments that bring people from far and wide.If I as a photographer have the ambition to renew the documentation of the Gamla Stan it would probably be difficult, the Gamla Stan is already photographed from every perspective that the laws of physics allow. But if I instead have the ambition to take photographs of the people in the Gamla Stan, then the possibilities are endless."Ramble in Old Town" is a series of images, street photography if you will, photographed during my many walks along the streets and alleys in the district. It's about people I have visited but above all it's about the people I've met. The book is divided into a number of smaller sections, each section begins with a few simple lines.The book is bilingual, English and Swedish.

Gatufotografering i Stockholm. Ett år på stan med början i oktober 2011. "Stockholm 1." är min första bok i en serie böcker med svartvita gatufotobilder från Stockholm. Jag fotograferar liv i Stockholm. Gator och händelser, folk. Men inte porträtt. De som medverkar på mina bilder vet nästan aldrig om att jag fotograferar. Mitt arbetssätt är att inte synas, jag låter skeenden passera förbi, som dom gör på stan. Om jag stör det jag ser går ögonblicket förlorat. Ibland kommer bilderna till mig, ibland inte. Boken utgavs i en första version 2012. Det här är tredje utgåvan med några smärre textmässiga ändringar jämfört med tidigare utgåvor. "Stockholm 2." planeras för utgivning under 2017.Boken är tvåspråkig, svenska / engelska.

När pappa dog 2002 fick jag överta en kartong med svartvita negativ. Allt var i en salig röra, bara nedslängt. Det var negativ i formatet 6x9 och 6x6, det handlade om de tidiga bilderna, de äldsta som jag känner till.Arbetet med negativen efter pappa har varit en tekniskt bitvis krävande process eftersom kvaliteten på materialet var så varierad, men kanske ännu mer en mental prövning. Att anta resan genom min tidiga uppväxt har varit en vandring kantad av minnesbilder och upptäckter. Jag bestämde mig för att bevara historien för eftervärlden i form av en bok. Genomgående för alla texter som finns i boken är att det handlar om vad jag minns och vad mina föräldrar berättat för mig under min uppväxt. Det här är i första hand ett familjealbum. Intresset är inte allmängiltigt, det är familjebilder. Samtidigt är det en skildring av familjeliv i Karlstad under 1950-talet. Det är ett nedslag på samhällsutvecklingens tidsaxel. Vi söker oss tillbaks till den spirande efterkrigstiden, den period då Sverige påbörjade bygget av folkhemmet. Städerna befolkades, bostäderna blev bättre, det materiella välståndet ökade. Alla hade jobb, alla pilar pekade uppåt.

Jag har passerat Slussen dagligen under 30 år utan att reflektera över Slussens ändlighet. Boken fotograferades huvudsakligen 2014, Slussen var mycket sliten men fortfarande intakt. Jag skrev då "Nu när Slussen måste rivas fann jag det nödvändigt att dokumentera denna åldrande skönhet. En kärleksförklaring till vittrad betong, rostig armering och spruckna kakelplattor." Idag är jag glad att jag ägnade ett år till att återvända och fotografera Slussen, som nu (år 2016) rivs och som snart inte längre finns mer än i våra minnen.

Upprinnelsen till det här projektet var ett telefonsamtal från vår dotter som då bodde och studerade i Umeå."Hej! Jag har börjat spela rugby!" Min första tanke var att det där lät tufft. Hur många ben knäcker man på en säsong? För att jag och hustrun skulle få lite uppfattning om vad rugby innebar så styrde vi våra steg mot Årstafältet, inte långt från där vi bor. På Årstafältet fanns en rugbyplan och vi började gå dit för att titta. Snart började jag ta med kameran när vi besökte rugbyfältet och utan att jag förstod det så hade jag påbörjat ett nytt fotoprojekt.Om man skulle ge en oerfaren bollsportsfotograf ett enskilt råd så kanske det skulle bli "Följ bollen!".Det är ju inget helt orimligt råd, för antagligen är det där det mesta händer, det som handlar om spelet.När jag började fotografera rugby 2008 så var det precis så jag gjorde, jag fotograferade spelet och genom åren samlade jag på mig tusentals spelbilder, de flesta blev ganska lika varandra.10 år senare har jag slutat fotografera rugby, i alla fall slutat återkomma till bollplanen regelbundet. Den här boken är ett litet urval av bilder på och vid sidan av rugbyplanen på Årstafältet. En rugbyplan som inte längre finns kvar.