Bücher von Staffan Bergman

I december 2011 utgavs en Postilla med Staffan Bergmans predikningar för första årgången. Detta var en överraskning från församlingen i Lutherska Konkordiekyrkan till sin kyrkoherde på 75-årsdagen.Staffan avled 2015 och 2021 gav församlingen ut en postilla med predikningar för andra årgången. Nu i slutet av 2022 ger församlingen ut den sista boken i bokserien med predikningarna för tredje årgången. Predikningarna är främst predikningar som Staffan hållit under 2000-talet. Predikningarna följer texterna för 1942 års evangeliebok.Predikningarna i Postillan är bibeltrogna med både lag och evangelium och de är högst aktuella även idag. Postillan innehåller totalt 68 predikningar för hela kyrkoåret.Staffan var präst i Luleå stift på 60- och 70-talet innan han efter studier av Bibeln och lutherska skrifter om kyrkogemenskap lämnade Svenska Kyrkan. Han flyttade då med sin familj till Stockholm. För att kunna försörja familjen började han arbeta med personalfrågor inom statliga verk och blev så småningom regeringstjänsteman med uppdrag i departementen. I första hand fortsatte han dock att se sig själv som präst. Parallellt med det civila arbetet var han med och bildade Lutherska Konkordiekyrkan där han verkade som kyrkoherde livet ut.

I december 2011 utgavs en Postilla med Staffan Bergmans predikningar för första årgången. Detta var en överraskning från församlingen i Lutherska Konkordiekyrkan till sin kyrkoherde på 75-årsdagen.Staffan avled 2015 och nu har församlingen givit ut en postilla med predikningar för andra årgången, som Staffan hållit främst under 2000-talet.Predikningarna i Postillan är bibeltrogna med både lag och evangelium och de är högst aktuella även idag. Postillan innehåller totalt 68 predikningar för hela kyrkoåret.Staffan var präst i Luleå stift på 60- och 70-talet innan han efter studier av Bibeln och lutherska skrifter om kyrkogemenskap lämnade Svenska Kyrkan. Han flyttade då med sin familj till Stockholm. För att kunna försörja familjen började han arbeta med personalfrågor inom statliga verk och blev så småningom regeringstjänsteman med uppdrag i departementen. I första hand fortsatte han dock att se sig själv som präst. Parallellt med det civila arbetet var han med och bildade Lutherska Konkordiekyrkan där han verkade som kyrkoherde livet ut.