Bücher der Reihe Stockholm Studies in Education

Boken handlar om det svenska medicinska fältets framväxt från medeltid till 1990-tal med fokus på tre av dess yrken som varit aktiva där nämligen läkare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker (tidigare laboratorieassistenter). Böcker som handlar om professioner har ofta fokus på ett yrke eller en viktig institution men det finns ingen bok som beskriver det större sociala professionella medicinska fältet över tid. Att analysera framväxten av ett professionellt fält innebär att förstå de sociala processer som pågår i bildandet av t.ex. professionell kunskap, makt och social ordning. Varför har läkaryrket så hög status? Hur kommer det sig att vissa yrken har makt över andra? Vad innehåller den medicinska vetenskapen för slags professionellt kunnande? Var går gränsen för kvacksalveri och vem bestämmer den? Det är några av frågorna som denna bok försöker besvara genom en professionssociologisk analys.Boken ger överblick och visar på hur framväxten av den svenska staten och särskilt hälso- och sjukvårdssystemet, tidiga organisatoriska traditioner, socialt mobiliseringsarbete och skapandet av en gemensam kognitiv bas sammantaget både stimulerar och avgränsar möjligheter för vissa yrkesgruppers professionalisering inom fältet. Den bidrar till en fördjupad förståelse av professioner som något mer än den vardagliga meningen av yrke. Boken riktar sig till såväl professionsforskare och universitetsstuderande som verksamma inom det medicinska fältet med intresse för professioner och maktstrukturer.***The book deals with the rise of the professional medical field in Sweden during Middle Ages to 1990s with special focus on the professions which have been active in the field, doctors, nurses and biomedical analysts (previous laboratory assistants). Often books about professions focus on one profession or one important institution but there are none covering the wider professional medical field over time. The analysis of the professional field departs from acknowledging the social processes which are profound in the development of professional knowledge, power and social order. Why has the medical profession such high status? How come that certain professions have powers over others? What kind of professional knowledge does the medical science contribute with? These are some of the questions this book is aiming to answer, using theory from the tradition of sociology of professions.The book gives an overview of the development of the Swedish state and the healthcare system in particular. In addition, it analyses how early organizational traditions, social mobilization and the creation of a common cognitive base both stimulate and limit opportunities for occupations and their professionalization within the field. It contributes to a deepened knowledge about professions which extends the everyday meaning of an occupation. Potential readers are researchers within sociology of professions, university students and professionals within the medical field who have interest in professions and power structures.

Barn lever med större risker än vuxna att drabbas av klimatförändringar och andra miljörelaterade fenomen. Exempelvis är dödligheten större hos barn som drabbats av malaria och denguefeber, två sjukdomar vars spridning ökar till följd av klimatförändringarna. I denna bok analyseras olika idéer om vad som utgör den goda barndomen under den tidsperiod som föreslagits få namnet antropocen: människans epok. Med utgångspunkt i en kritisk tradition och utifrån ett fokus på hur vuxenvärlden skapar önskvärda barndomar ställer författaren frågan om vilka ideala barndomar som framträder och vilka barn som ges plats i antropocen. Genom kritiska analyser identifieras och problematiseras idéer om barndomar i antropocen som oskyldiga, speciella och ansvarsfulla. I boken studeras vad som utspelar sig i skärningspunkten mellan idéer om barndomar och tillståndet antropocen inom tre olika arenor: politisk klimataktivism, utbildningsforskning riktad mot yngre barn samt litteratur för barn i åldrarna 6-12 år med miljö- och klimattema. Författaren argumenterar för vikten av vuxenvärldens roll och ansvar i den antropocena epoken och att barns liv och tillvaro bör få utgöra startpunkten för beslutsfattande och politik för klimat och miljö.Boken vänder sig till forskare inom fälten barndomssociologi, grön humanvetenskap och pedagogik, samt till studenter i pedagogik, miljövetenskap och barn- och ungdomsvetenskap.